Elisabeth skriver:
Henrik och jag träffades på en utbildningsdag för en förening som vi båda tillhörde. Jag kom lite sent och såg att speciellt en av killarna längst bak i rummet iakttog mig.
Efter att vi var klara för dagen kom han fram till mig, log världens vackraste leende och tittade in i mina ögon. Just då var det som om hela rummet försvann och orden han sade var helt oviktiga - för i det ögonblicket var det som om han såg rakt in i min själ med sina gröna ögon. Jag gick därifrån alldeles svag i knäna och undrade för mig själv vad det var som just hade hänt!
Flera månader efteråt träffade jag honom plötsligt under en utekväll och kände att jag var tvungen att ta chansen att lära känna honom bättre! Jag frågade om han ville ta en kopp kaffe med mig någon gång, vilket ledde till en dejt några dagar senare. Några dagar efter det blev vi ett par och har knappt lämnat varandras sida sedan dess och det är snart sju år sedan.
Kanske är det ödet, kanske har vi setts i ett annat liv, men visst finns det något sådant som "kärlek vid första ögonkastet"!
Äktenskapstycke?
Ja, de delar lite samma ansiksform, näsor och suget i blicken. Och visst är väl den första bilden helt underbar - en illustration av personkemi och sensualism- Trots kontrasterande färger blir vårt betyg 7/10
Supermysig första bild
SvaraRaderahaha ser man på :D
SvaraRadera